I vilken utsträckning har olika riktlinjer för palliativ vård haft betydelse för var människor med obotlig cancer dör, och hur ser övergången ut mellan cancer- och palliativ vård? Det vill Cecilia Larsdotter, prefekt vid Sophiahemmet Högskola, ta reda på i sin forskning.

Grattis Cecilia Larsdotter, du har fått 1,6 miljoner i forskningsanslag från Cancerfonden. Vad ska du studera? 
– Tack! Forskningsprojektet ska på befolkningsnivå ta reda på i vilken utsträckning policys och riktlinjer för palliativ vård har haft betydelse för var människor med obotlig cancer dör. Om det sker i det egna hemmet, på sjukhus eller på vård- och omsorgsboende. Det är viktigt att studera detta eftersom platsen för död är en indikator för hur den palliativa vården är organiserad och tillgänglig i samhället. 

– Vi vill ta reda på om det har skett någon förändring de senaste 10 åren kring platsen för död, sedan det nationella vårdprogrammet och andra styrdokument införts. Vi ska också undersöka hur övergången mellan cancervård och palliativ vård ser ut. Om det finns det ett glapp mellan vårdformer och styrdokument för cancervård och palliativ vård och vilken betydelse det i så fall har för kvalitén på den palliativa vården.

Vilka faktorer påverkar tillgången till palliativ vård?
– Vi vet sedan tidigare att kön, ålder, diagnos, utbildningsnivå och var man bor har betydelse för vilken plats man får möjlighet till vård under livets sista tid fram till döden och vi vet att tillgången till specialiserad palliativ vård ser olika ut över landet.
 
Vilka data använder ni i studien? 
– Socialstyrelsens register över alla som dött av cancer under åren 2012 – 2021, befolkningsdata från Statistiska Centralbyrån samt policydokument, riktlinjer och vårdprogram. Vi kommer även intervjua beslutsfattare i de olika regionerna och specialister inom cancervård och palliativ vård. 

Vad är målet med din forskning? 
– I grunden handlar det om att det ska finnas jämlika förutsättningar till adekvat palliativ vård under livets sista tid och att människor ska ges möjlighet att välja var man vill vårdas. Det är särskilt viktigt eftersom vi blir fler och fler som lever längre med obotlig sjukdom och palliativa vårdbehov. Vi vet från andra studier som gjorts internationellt att även om de flesta vill dö hemma så är det vanligaste att människor dör på vård- och omsorgsboende.


Forskningsstudiens namn:
Trender i platsen för död och potentiella kopplingar till policy och organisering av palliativ vård för personer som dör av cancersjukdom i Sverige

Läs mer om Cecilia Larsdotter 
Läs mer om forskning vid Sophiahemmet Högskola


Text: Inger Sundelin
Foto: David Bicho


Sophiahemmet Högskola erbjuder högkvalitativ utbildning och forskning i nära samverkan med Sophiahemmet sjukhus sedan 1884 med ett sjuksköterskeprogram på grundnivå samt utbildning på avancerad nivå med specialistsjuksköterskeprogram inom vård vid kognitiv sjukdom-, akut, ambulans-, hjärt- och palliativ vård liksom ett barnmorskeprogram. Sophiahemmet Högskola bedriver också sedan hösten 2019 forskarutbildning med möjlighet att examinera på forskarnivå.


 

Presskontakter

Pia Hultkrantz

Kommunikationsansvarig

pia.hultkrantz@sophiahemmet.se

08-406 20 16