Den som har störst behov av vård ska enligt lag ges företräde till den. Men det återspeglas sällan i den politiska styrningen och vid beslut om fördelningen av resurser mellan olika sjukdomsgrupper. Kunskapen om hur behoven ser ut och i vilken utsträckning de tillgodoses i dag behöver förbättras. Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, som presenteras i dag.

Att vård ska ges efter behov är en central princip i hälso- och sjukvården. Den som har störst behov av vård ska ges företräde. Riksdagen har beslutat om en etisk plattform och allmänna riktlinjer för prioriteringar i vården. Nu har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys undersökt i vilken mån behoven i olika sjukdomsgrupper återspeglas i den politiska styrningen och vid beslut om fördelningen av resurser. 

– Vår rapport visar att principen om vård efter behov sällan återspeglas tydligt i de delar av den statliga eller den regionala styrningen som vi har analyserat. I regionerna fördelas resurserna ofta likartat år efter år utan att vi ser att man jämfört behoven i och mellan olika sjukdomsgrupper. Den statliga styrningen ger inte heller tillräcklig vägledning för prioriteringar mellan sjukdomsgrupper, säger Kajsa Hanspers, utredare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Med allt fler äldre, fler personer med kroniska sjukdomar och en snabb medicinsk utveckling kommer prioriteringar mellan sjukdomsgrupper att bli allt mer centralt för beslutsfattare. Även den pågående pandemin aktualiserar frågor om prioriteringar som kommer att behöva göras under lång tid framåt. Men rapporten visar att prioriteringar efter behov ofta får ett litet utrymme i de delar av styrningen som vi analyserat, samtidigt som kunskapen om behoven och i vilken utsträckning de tillgodoses i olika sjukdomsgrupper är låg. Den visar också att regionernas underlag ofta saknar information som är nödvändig för prioriteringar, till exempel svårighetsgraden i olika sjukdomsgrupper, förslag på åtgärder och vilken nytta åtgärderna har för patienterna. 

– För att kunna styra åt rätt håll behöver beslutsfattarna känna till hur behoven ser ut. Det är inte enkelt att mäta och följa upp på sjukdomsgruppsnivå, men den nationella statistiken och uppföljningen behöver belysa principen om vård efter behov tydligare. Regeringen bör även se över behovet av ett förbättrat kunskapsstöd, till exempel kring hur den etiska plattformen kan tillämpas, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Rapporten Styra mot horisonten – Om vård efter behov som grund för horisontella prioriteringar finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.

Anne RådestadKommunikationsansvarig08-690 41 68anne.radestad@vardanalys.se

_____________________________________

Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Vårdanalys bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare.

Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.

Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar vårt arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.

http://www.vardanalys.se


Presskontakter

Anne Rådestad

Kommunikationsansvarig

anne.radestad@vardanalys.se

08-690 41 68

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

registrator@vardanalys.se

08-690 41 00