De senaste årens ökade intresse för trädgård och odling ser ut att fortsätta. Men det finns växter ska man bör se upp med i sin trädgård. Flera av våra vanliga prydnadsväxter, som vresros, blomsterlupin och kanadensiskt gullris utgör faktiskt ett hot mot den biologiska mångfalden.

Fotograf/Källa: Naturvårdsverket

Enligt en undersökning av allmänheten som Naturvårdsverket gjort känner många till att blomsterlupin och parkslide är invasiva, men få vet att vresros, jättebalsamin och kanadensiskt gullris klassas som invasiva främmande arter som lät sprider sig och tränger undan andra växter i naturen. Nu uppmanar Naturvårdsverket alla trädgårdsägare att hjälpa till i kampen mot de invasiva arterna.

- A och O är att lära känna sin trädgård och ha koll på vad som växer där. Har man invasiva växter kan de ställa till det i trädgården och i värsta fall i omgivningarna där man bor, så det är bra om fler lär sig vilka växter som är invasiva, säger Peter Dalin, handläggare på Naturvårdsverket.

Vad kan man göra för att hindra spridningen?

Det bästa är naturligtvis att bara köpa och plantera växter som inte är invasiva. Men det gäller att se upp. En del är förbjudna att sälja, men andra invasiva växter kan förekomma i handeln. Det är därför bra att fråga sin växthandlare om man är osäker. Har man en uppvuxen trädgård är det viktigt att kolla om det redan finns några invasiva arter där. Är det så, gäller det att minska risken för spridning. På naturvardsverkets.se finns information om vilka som är de vanligaste invasiva främmande växtarterna och råd om hur de ska hanteras.

För vissa invasiva växter räcker det till exempel med att slå av blommorna innan de sätter frö, till exempel blomsterlupin och kanadensiskt gullris, medan andra, som vresros och jätteloka behöver grävas upp med rötterna. Parkslide som riskeras att triggas igång när man bekämpar den ska man helst låta vara, om man inte absolut måste göra något åt den. Några är inte ens tillåtna att ha i trädgården, utan måste enligt lag tas bort.

Eftersom det är olika åtgärder som gäller för olika växter är det bäst att läsa på innan man gör något så det inte blir fel. Gemensamt för alla invasiva växter är att växtavfallet från dem inte får slängas i naturen. Det ska helst packas i dubbla plastpåsar och slängas på anvisad plats vid återvinningscentralen. Är det lite kan det läggas i en plastpåse som försluts och slängs i hushållssoporna. Risken för spridning är som störst just vid hantering och transport. Är man osäker på var man ska göra sig av med växtavfallet, kan man vända sig till sin kommun och fråga.

Några invasiva främmande växter och tips på vad du kan göra åt dem

Blomsterlupin

Finns över nästan hela landet. Blir upp till 120 cm hög, får blå, rosa, vita och lila blommor i klasar.

Tips: Plantera den inte. Om du redan har den – ta bort den innan den sätter frö. Gräv upp den, eller slå om det är mycket, och upprepa det i flera år.

Kanadensiskt gullris

Finns i mellersta och södra Sverige, Jämtland och hela östkusten. Blir upp till 2 meter hög, får många små, gula blommor i toppen.

Tips: Slå av blomställningarna före blomning, eller ta bort hela växten innan den sätter frö. Packa den i säckar vid transport.

Vresros

Finns i södra och mellersta Sverige och längs norrlandskusten, ofta på stränder. Stor, taggig buske med rosa eller vita blommor som bildar nypon.

Tips: Slå av blommorna före frösättningen dvs. innan det blir nypon. Gräv upp den med rötterna, innan den hinner växa sig stor och klipp bort rotskott.

Jättebalsamin

Förekommer över nästan hela Sverige. Växten kan bli 2,5 meter hög och bildar täta bestånd. Blommorna är rosa. Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt.

Tips: Jättebalsamin är lätt att bekämpa. Dra upp den och packa i säckar för transport. Gör det innan den gått i frö, för det orsakar stor spridning. Upprepa flera gånger per säsong.

Jätteloka

Finns i nästan hela Sverige. Kan bli upp till tre meter hög. Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt.

Tips: Växtsaften kan ge svårartade blåsor så använd skyddsutrustning om du ska bekämpa den. Innan den satt frö – ta bort fröställningarna och kapa eller gräv upp rötterna. Upprepa detta flera gånger per säsong.

Parkslide

Finns i södra och mellersta Sverige och vid kusten upp till Norrbotten. Bambuliknande växt som kan bli upp till 4 m hög.  

Tips: Det saknas fungerande bekämpningsmetoder och risken finns att den kan stimuleras att växa vid bekämpning. Låt den stå om den inte sprider sig.

Sidenört

Finns på ett fåtal platser i landet. Blir 0,2–2 m hög. Den sprids med underjordiska rötter och även med frön. Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt.

Tips: Dra upp växten för hand. Det är viktigt att få med hela roten. Se till att rotdelar och frön inte blir kvar på platsen.

Mer information om de vanligaste invasiva arterna finns på Naturvårdsverkets webbplats

För ytterligare information, kontakta:

Peter Dalin, handläggare invasiva främmande arter, 010-698 16 34, 076-115 15 60, peter.dalin@naturvardsverket.se

Ulf Larsson, handläggare invasiva främmande arter, 010-698 13 71, 076-115 17 23, ulf.larsson@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

 

Naturvårdsverket driver och samordnar arbetet för en god livsmiljö tillsammans med andra. Vi bygger vårt arbete på kunskap och visar på möjligheter för en hållbar utveckling. Vi är en miljömyndighet som arbetar på uppdrag av regeringen. Vi är cirka 750 medarbetare på våra kontor i Stockholm och i Östersund.

Presskontakter

Anneli Nivrén

Presschef

anneli.nivren@naturvardsverket.se

010-698 13 00

   070-206 37 27

Berit Oscarsson

Kommunikationschef

berit.oscarsson@naturvardsverket.se

010-698 13 61

   076-115 15 25