Migrationsverket bedömer att många skyddsbehövande från Ukraina blir kvar i Sverige en längre tid. Det innebär ökade kostnader för mottagandet – för 2023 uppskattas ytterligare sju miljarder kronor behövas i ersättningar till kommuner, regioner och personer som får skydd i Sverige. Det framgår i Migrationsverkets senaste prognos som publiceras idag.

– Det finns för närvarande ingenting som tyder på att kriget i Ukraina upphör inom en snar framtid. Vi utgår därför från att det tillfälliga skyddet enligt EU:s massflyktsdirektiv förlängs efter den 4 mars 2023. Att de som får tillfälligt skydd blir kvar längre i Sverige innebär ökade kostnader, inte minst för kommunerna som sedan den 1 juli ansvarar för att ordna boenden, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket.

Migrationsverkets huvudscenario är att 55 000 personer från Ukraina söker skydd i Sverige under 2022. Huvudscenariot för 2023 är 15 000 skyddssökande.

För närvarande lämnar betydligt färre personer Ukraina jämfört med vid krigets början och det är en relativt liten andel som söker sig till Sverige. Sedan i slutet på maj har antalet skyddssökande legat på omkring 500 per vecka.

– Men man ska komma ihåg att det råder stor osäkerhet om hur kriget kommer att utvecklas. En eskalering kan leda till att antalet människor som söker skydd i Sverige ökar snabbt, säger Mikael Ribbenvik.

Mass­flykts­di­rek­tivet kan förlängas

De som flytt från Ukraina kan sedan i mars få tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv. För närvarande gäller det tillfälliga skyddet till den 4 mars 2023, men i prognosen utgår Migrationsverket från att det förlängs ytterligare ett år. Det skulle innebära att många skyddsbehövande från Ukraina blir kvar längre i Sverige, något som i sin tur medför ökade kostnader för mottagandet.

Migrationsverket bedömer att det, jämfört med nuvarande budgettilldelning, saknas cirka sju miljarder kronor nästa år och cirka fem miljarder kronor 2024. Det handlar framför allt om medel för ersättningar till kommuner, regioner och personer som får skydd.

Förvalt­nings­an­slaget behöver höjas

Till följd av det ökade antalet skyddssökande från Ukraina genomför Migrationsverket i år större rekryteringar – personalförstärkningar som myndigheten ser behov av att behålla nästa år. För 2023 bedömer Migrationsverket därför att myndighetens förvaltningsanslag behöver höjas med drygt en halv miljard kronor.

– En lärdom från flyktingmottagandet 2015-2016 är att det får effekter på hela vår verksamhet under lång tid när många söker skydd i Sverige. Vi behöver ha mer personal för att inte väntetiderna ska öka inom andra ärenden, till exempel för de som ansöker om arbetstillstånd eller medborgarskap, säger Mikael Ribbenvik. Men också för att klara av andra behov som uppstår när förutsättningarna ändras snabbt.

Den 1 juni trädde även ny lagstiftning för arbetskraftsinvandring i kraft, som påverkar arbetet med arbetsmarknadsärenden.

– Den nya lagstiftningen innebär att handläggningen av ansökningar om arbetstillstånd är mer komplex än tidigare. Den kräver också mer resurser av oss för att inte skapa orimliga väntetider, säger Mikael Ribbenvik.

Läs mer och ta del av prognosen på Migrationsverkets webbplats

Vid frågor, kontakta presstjänsten:

Tel: 010-485 66 55

Mail: press@migrationsverket.se


Migrationsverket

I Sverige är Migrationsverket den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök, söka skydd undan förföljelse eller ha svenskt medborgarskap. För mer information om Migrationsverket, besök vår hemsida, www.migrationsverket.se. Följ oss även på Facebook och Twitter.

Presskontakter

Migrationsverkets presskontakt

press@migrationsverket.se

010-485 66 55, kl.8.30-16.30 på vardagar, övrig tid via mejl.

   Vid pågående nyhetshändelser nås pressjouren på 010-485 66 55 utanför kontorstid. Uppdateringar sker då även via vår hemsida, samt på twitter och facebook.