I jämförelse med tio andra länder rapporterar den svenska befolkningen längst väntetid till vård som inte sker på akutmottagning på sjukhus. Sverige är också det land där lägst andel uppger att det är lätt att få vård på kvällar och helger, på annat sätt än på akutsjukhus. Få svenskar har avstått från vård på grund av kostnader, däremot har fler avstått från tandvård. Det är några av resultaten i en internationell undersökning, International Health Policy Survey.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har genomfört den svenska delen av under­sökningen, hur befolkningen i Sverige anser att hälso- och sjukvården fungerar, och jämfört med svaren från befolkningen i tio andra länder. De flesta svaren lämnades i slutet av februari eller i början på mars i år, vilket innebär att undersökningen till stor del genom­fördes före covid-19-pandemin.

Drygt 6 av 10 svenskar uppger att de fått vänta mer än två dagar på en tid hos läkare eller sjuksköterska senast de behövde vård som inte var akut, och tre av tio att de fick vänta mer än en vecka.

– Vi vet sedan länge att det är svårt att få snabb tillgång till primärvården. Omställningen som pågår mot en god och nära vård har en avgörande betydelse. Man ska kunna få snabb och bra hjälp och bedömning för att få rätt vård, och inte i onödan åka till akutsjukhusen, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgs­analys.

I undersökningen uppgav även 17 procent av de svarande att de fick vänta fyra månader eller längre på ett besök hos specialist, och 15 procent att de fick vänta mer än fyra månader på en planerad och icke-akut behandling eller operation. Enligt vårdgarantin ska patienter som längst behöva vänta i 90 dagar på ett första besök i den specialiserade vården efter det att en remiss har gått iväg eller, om någon remiss inte är nödvändig, från det att den enskilde har sökt kontakt med den specialiserade vården.

Endast 6-7 procent av svenskarna uppger att de har avstått från att uppsöka vård eller att hämta ut läkemedel på grund av kostnaden. Däremot är det fler som avstått tandvård, 23 procent, på grund av kostnaden.

Ta del av fler resultat i undersökningen: Vården ur befolkningens perspektiv

Ytterligare resultat och utförligare analyser presenteras i en fullständig rapport i mars 2021.

Anne RådestadKommunikationsansvarig08-690 41 68anne.radestad@vardanalys.se

__________________________________

Nu ändrar vi logotyp och kortnamn Vi heter fortfarande Myndigheten för vård- och omsorgsanalys men nu ändrar vi logotyp och kortnamn till Vård- och omsorgsanalys för att synliggöra arbetet vi gör inom omsorgen. Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera vården, tandvården och omsorgen samt stärka patienternas och brukarnas ställning. Myndigheten bildades 2011 och har i dag runt 40 medarbetare.

Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.

Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar myndighetens arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.

http://www.vardanalys.se


Bifogade filer

 

Presskontakter

Anne Rådestad

Kommunikationsansvarig

anne.radestad@vardanalys.se

08-690 41 68

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

registrator@vardanalys.se

08-690 41 00