Inkludering och uppföljning är två utmaningar inom psykiatrin. Psykologen Andreas Gremyr har hittat en möjlig lösning i ett digitalt verktyg, som snart är redo att testas i större skala på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Dialog+ har nu testats framgångsrikt i liten skala och det finns ett intresse för att gå vidare med verktyget i andra delar av landet samt hos privata och kommunala aktörer. Fotograf/Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fotograf/Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Att inkludera psykiatripatienter i den egna vården och på ett enkelt sätt kunna följa upp den behandling som ges är en stor utmaning.

– Utifrån min erfarenhet av att arbeta i psykiatrin uppfattade jag att det var för godtyckligt vilken hjälp patienter får och att vården inte är bra på att ta tillvara på data för att bli bättre. Det är svårt för behandlare att få en bra överblick och omöjligt för patienter att ha insyn, vilket gör att de inte kan bli ordentligt delaktiga i sin egen behandling, säger Andreas Gremyr, psykolog på Psykiatri Psykos på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

En möjlig lösning på problemet hittades i ett arbetssätt där det engelska digitala verktyget Dialog+ används. Det har nu utvecklats för att passa i Sverige och är inom kort färdigt att testas på de fem psykiatriverksamheterna på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Arbetssättet och verktyget ska underlätta kommunikation även om man som patient har kognitiva svårigheter. Patienten skattar upplevelsen av vården och olika livsområden på en sjugradig skala från Helt missnöjd till Helt nöjd och kan också ta ställning till om det är några frågor som är extra viktiga att samtala om. Det går också att jämföra med tidigare skattningar så att patient och behandlare kan se var det skett positiva och negativa förändringar.

– Det blir mer överskådligt än att leta bland journaltext, där det inte heller finns samma möjlighet att jämföra över tid. Det är framförallt något som verkligen är görbart i mötet med patienten, som inte tar så lång tid att genomföra men som kan ge stor effekt. Det har också en fördel att det kan användas i digitala vårdmöten vilket ju har blivit vanligare under pandemin, säger Andreas Gremyr.

"Kan förhindra återfall och öka möjligheten till ett gott liv"

Verktyget utvecklades ursprungligen av den engelska forskaren Stefan Prieb, som ett sätt att följa upp vården gemensamt för patienter och behandlare inom psykiatrin i London. Arbetet skedde inom ramen för brittiska NHS, National Health Service.

– Det hade helt enkelt visat sig effektivt, både i att stödja ökad delaktighet och patienternas väg mot bättre hälsa. Vi fick tillåtelse att översätta, anpassa och testa det i en svensk kontext, säger Andreas Gremyr. Att kontinuerligt följa upp hur patienten mår kan skapa en trygghet hos patienten och personer runt omkring. Det här kan förhindra återfall och öka möjligheten till ett gott liv.

Johanna Sandström är ordförande i IFS, Intresseföreningen för schizofreni och liknande psykoser, i Göteborg och har en anhörig på boende med särskild service. Hon ser en fördel med att verktyget gör det möjligt för patienterna att själva sätta fingret på vad som är problemet.

– För en person som mår på så olika sätt kan det vara svårt att uttrycka vad problemet är. Eftersom personalen ofta byts ut på boenden är det med det här verktyget lättare för både patient och personal att följa hur patienten mår och var problemet ligger. Kanske är det maten, aktiviteter, medicinen eller något annat som behöver lösas för att patienten ska må bra. Att i tidigt skede se och följa upp hur patienten mår kan öka chansen att förhindra återfall i psykos och bespara patienten onödigt lidande, säger Johanna Sandström.

Det digitala verktyget har nu testats framgångsrikt i liten skala och det finns ett intresse för att gå vidare i andra delar av landet samt hos privata och kommunala aktörer. Först ut ska de fem vuxenpsykiatriska verksamheterna inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset testa det för en mängd patientgrupper innan det kan börja spridas ytterligare.


Sveriges största sjukhus

Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Sveriges största sjukhus och ett av de större universitetssjukhusen i Europa. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns kompetensen att utföra de allra mest avancerade behandlingar och ingrepp som dagens medicinska utveckling tillåter. Med Sahlgrenska Universitetssjukhuset har västsvenskarna nära till avancerad sjukvård som även efterfrågas nationellt och internationellt.

Landets bästa kliniska forskning

Sahlgrenska Universitetssjukhuset driver ledande forskning, utveckling och utbildning, mitt i en internationell och attraktiv lifescience-miljö. Sveriges yngre läkare rankar AT-tjänstgöringen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som den bästa bland landets universitetssjukhus. Sahlgrenska Universitetssjukhuset är samtidigt bäst i landet på klinisk forskning, enligt Vetenskapsrådets senaste utvärdering.

Presskontakter

Sahlgrenska Universitetssjukhusets presstjänst

massmedia.su@vgregion.se

031-342 96 00

Anders Goliger

Kommunikationsdirektör

anders.goliger@vgregion.se

031-342 10 00