Värdet av de offentliga socialförsäkringarna har urholkats under en längre tid. De täcker en allt mindre del av inkomstbortfallet när personer blir sjuka, arbetslösa eller föräldralediga. Så ser det dominerande mönstret ut från 1990-talet fram till slutet av 2010-talet. Det konstaterar Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i en ny rapport som publiceras i dag.

ISF har studerat utvecklingen av bidragsnivåer och inkomsttak i socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen sedan början av 1990-talet fram till 2018. Analysen visar att inkomsttaken i de försäkringar som ska ersätta inkomstbortfall inte har följt löneutvecklingen. Det har lett till att allt fler får inkomster som överstiger inkomsttaken och därmed inte ersätts av försäkringen. 1992 hade 14,0 procent av männen och 2,4 procent av kvinnorna inkomster över inkomsttaket i sjukpenningen. 2017 var motsvarande andelar 57,4 procent av männen och 37,8 procent av kvinnorna.

- Socialförsäkringen ersätter under den studerade perioden i genomsnitt en allt mindre andel av den förlorade arbetsinkomsten när individer inte kan arbeta. Det riskerar att minska försäkringens legitimitet och viljan att bidra till systemet, säger Carolin Sjöholm, utredare vid ISF.

Även ersättningar som riktas till personer med låg inkomst eller som inte har arbetat har halkat efter under den studerade perioden. Konstruktionen av dessa garantiersättningar kan bidra till ökade inkomstskillnader under perioder då reallönerna ökar. Det beror på att ersättningarna antingen skrivs upp med prisutvecklingen eller anges i fasta belopp som kräver nya beslut för att justeras.

- Hushåll som helt eller till stor del är beroende av garantiersättningar får då inte del av tillväxten och den ökade levnadsstandarden under perioder av reallöneökning, säger Carolin Sjöholm.

Men flera bidrag som avser att minska skillnader i levnadsstandard mellan olika grupper har höjts under senare år. Det har lett till att värdet av bidragen har ökat. Samtidigt visar analysen att bidragens värde har urholkats under långa perioder. När riksdagen beslutade att höja det allmänna barnbidraget 2018 var det första gången sedan 2006. Bidragets faktiska värde hade då successivt sjunkit med 11 procent.

- Socialförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet i samband med bland annat sjukdom. Den syftar också till att minska skillnader i levnadsstandard mellan olika grupper. Det är därför viktigt att följa upp och utvärdera betydelsen och konsekvenserna av bidragsnivåernas och inkomsttakens konstruktion och utveckling, säger Eva-Lo Ighe, generaldirektör vid ISF.

Rapportens titel: Utvecklingen av socialförsäkringsförmånerna under de senaste 30 åren - En analys av hur värdet av bidragsnivåer och inkomsttak har förändrats och effekten på hushållens inkomster, ISF Rapport 2022:2

Kontakt

Frågor om rapporten besvaras av Carolin Sjöholm, projektledare för rapporten, telefon 010-174 15 74.

Allmänna frågor besvaras av Eva-Lo Ighe, generaldirektör, telefon 010-174 15 05.

Rapporten finns att ladda ned eller beställa via vår webb: www.isf.se.


Presskontakter

Therese Östh

Kommunikationsansvarig

therese.osth@isf.se

010-1741557

Eva-Lo Ighe

Generaldirektör

eva-lo.ighe@isf.se

010-174 15 00