SMHI har tagit fram nya resultat från beräkningar och analyser för havsvattenstånd i dagens och framtidens klimat. För Sveriges del kommer havsnivåhöjningen framför allt att påverka kustområden i de södra delarna av landet, där landhöjningen är liten. Redan idag kan havet också tillfälligt stiga hastigt i samband med stormar.

SMHIs arbete med havsnivåer har pågått under tre år, och resultaten som nu presenteras beskriver medelvattenstånd och höga nivåer längs svenska kusten i dagens klimat och fram till sekelskiftet. Syftet med det nya materialet är att underlätta för olika aktörer att se var det finns sårbara områden och på så sätt bättre kunna möta riskerna.

Havsnivåhöjningen blir mest märkbar i södra Sverige, där landhöjningen är liten. Hur mycket och hur snabbt havet stiger beror på i vilken takt klimatet förändras. Men havsnivån har också alltid och kommer även fortsättningsvis att variera naturligt. Vid extrema tillfällen som stormar kan havsnivåerna stiga hastigt.

– Medelvattenståndet, det genomsnittliga ”normaltillståndet”, stiger successivt på grund av ett varmare klimat. Det gör att lågt liggande kustområden riskerar att översvämmas oftare i framtiden, säger Signild Nerheim, oceanograf vid SMHI, och fortsätter:

– De högsta vattenstånden som förekommer i samband med stormar, kan redan idag ge problem med översvämningar. När medelvattenståndet blir högre, kommer högvattenhändelserna att höjas i motsvarande grad. De extrema tillfällena blir alltså mer allvarliga och ger ökad risk för översvämningar och skador.

Exempel på högre havsnivåer i framtiden

SMHIs beräkningar visar att medelvattenståndet i södra Sverige på vissa platser kan stiga med nästan en meter fram till sekelskiftet. För norra Sverige fortsätter däremot medelvattenståndet generellt att sjunka, på grund av landhöjningen. Mot slutet av seklet börjar medelvattenståndet att stiga igen i de norra delarna av landet.

Exemplet utgår från att de klimatpåverkande utsläppen i atmosfären är fortsatt höga.

Nya beräkningar har också gjorts för högvattenhändelser. Dessa så kallade högsta beräknade havsvattenstånd grundas på observationer från SMHIs kuststationer. Det högsta beräknade havsvattenståndet är exempelvis två meter över medelvattenståndet, både för Kalix och Skanör/Ystad.

Högre havsnivå ger stora skador

En höjning av havsnivån leder till flera och kraftigare översvämningar och ökar risken för ras, skred och erosion. Skador kan uppstå på byggnader, vägar och samhällsviktig verksamhet. Stigande hav påverkar också grundvattennivåerna nära kusten, och den biologiska mångfalden kan påverkas.

– Det är naturligtvis mycket viktigt att minska utsläppen av växthusgaser för att mildra effekterna. Men det är också nödvändigt att arbeta med klimatanpassning för att bygga ett mer hållbart samhälle, säger Åsa Sjöström, verksamhetsledare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI. Hon fortsätter:

– Högre framtida havsnivåer måste beaktas när man planerar byggnader och annat som ska finnas kvar under lång tid framöver.

Resultaten sträcker sig fram till år 2100. Det är dock viktigt att tänka på att havet även fortsättningsvis kommer att stiga.

Rapporter och webbtjänst

Resultatet av SMHIs arbete är samlat i sex rapporter och nedladdningsbara data. En ny visningstjänst beskriver höga havsnivåer vid SMHIs kuststationer i dagens och framtidens klimat. Sedan tidigare finns en karttjänst för det framtida medelvattenståndet.

Hela kunskapsmaterialet baseras på observationer, beräkningar och den globala havshöjningen enligt FN:s klimatpanel IPCC. Havsnivåhöjningarna som presenteras i rapporter, visnings- och karttjänster är korrigerade för den lokala landhöjningen.

 

Fakta havsnivåhöjning

När temperaturen i atmosfären stiger blir också havet varmare. Då utvidgar sig havsvattnet och tar mera plats, så kallad termisk expansion. En global uppvärmning leder även till att glaciärer och landisar smälter fortare än de byggs på. Följden blir en global höjning av medelvattenståndet i havet. Effekterna av den globala havsnivåhöjningen blir mest märkbara i södra Sverige, där landhöjningen är mycket liten, medan effekterna är desto mindre i norra Sverige där landhöjningen är stor. Hur mycket och hur snabbt havet stiger beror på hur mycket klimatet förändras, och alltså på hur koldioxidutsläppen utvecklas.

Kontakt

Åsa Sjöström, verksamhetsledare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI, asa.sjostrom@smhi.se, 011-4958218

Signild Nerheim, oceanograf vid SMHI, signild.nerheim@smhi.se, 031-751 8987

Presskontakter

AnnaKarin Norberg

Kommunikatör, SMHI.

annakarin.norberg@smhi.se

011-495 8695

   076-720 1927

Eva-Lena Jonsson

Kommunikationschef, SMHI.

eva-lena.jonsson@smhi.se

011-495 83 14

   070-815 83 14

För media - vakthavande meteorolog

För kontakt med prognos- och varningstjänsten vid SMHI om aktuellt väder, prognoser och varningar. Följ gärna våra meteorologer på @SMHIvader på Twitter.

011-495 8524 (dygnet runt)

För media - vakthavande hydrolog

För frågor om aktuella flöden i vattendrag kontakta hydrologiska prognos- och varningstjänsten vid SMHI.

011-495 8183 (kontorstid, kl. 8.00 - 17.00)

För media - vakthavande oceanograf

För frågor om aktuella havsvattenstånd längs kusterna kontakta oceanografiska prognos- och varningstjänsten vid SMHI.

011-495 8240 (kontorstid kl. 8.00 - 17.00)

För media - allmänhetens oceanograf SMHI

För allmänna frågor om tillståndet i havet, oceanografi och marinbiologi (till exempel algblomning).

031-751 8905. Vardagar kl. 09.00 - 16.00.

EvaMarie Törnström

Kommunikatör och presskontakt specifikt gällande SMHI som nationell kontaktpunkt (Focal Point) för FN:s klimatpanel IPCC. Obs! inte generella pressfrågor till SMHI.

evamarie.tornstrom@smhi.se

011-495 8214

   076-495 7746