År 2020 påbörjades ett arbete med att återskapa en kvinna som levde för 4 000 år sedan. Den verklighetstrogna skulpturen av kvinnan är gjord utifrån ett kranium som hittades i en grav i Lagmansören. Graven är en av två skelettgravar från stenåldern som hittats i Västernorrland, den är unik, ingen motsvarighet har ännu hittats i landet. Den 31 januari anländer hon tillsammans med modellmakaren Oscar Nilsson som skapat henne.

Rekonstruktion av Lagmanskvinnan Fotograf/Källa: Oscar Nilsson

Graven hittades i början av 1920-talet i samband med ett vägarbete. Under regniga förhållanden grävdes graven upp. Inuti en stenkista hittades skeletten av två personer som begravts sida vid sida: en kvinna i 25 årsåldern och en sjuårig pojke. I graven låg även en liten flintbit, möjligen en gåva till de döda. Vilka var kvinnan och pojken? Var de mor och son, syster och bror? Hur dog de? Relationen mellan de två individerna och omständigheterna kring deras död vet vi ingenting om. Kanske kommer vi aldrig få veta det heller. 

Med hjälp av en 3D-modell av kvinnans kranium går det att ta reda på ungefär hur hon såg ut. Pojkens kranium var i för dåligt skick för att kunna återskapas. Rekonstruktioner av forntidens människor är fascinerande, men även omdiskuterade. Hur nära sanningen kommer man egentligen? 

 

Den 31 januari kommer modellmakaren och arkeologen Oscar Nilsson att vara på plats på Västernorrlands museum för att installera skulpturen. Oscar är en av de främsta på sitt område och har gjort verklighetstrogna modeller av människor världen över. Exempel på modeller i Sverige är Bockstensmannen och Hallonflickan (https://www.odnilsson.com/). Oscar använder sig av en kriminalteknologisk metod för att få fram utseendet. 

 

Modellen är en tolkning. Rekonstruktion betyder att en hyperrealistisk kopia av kvinnan skapas med grund i kraniets struktur som ger vägledning till hur ansiktet kan ha sett ut. Ansiktet byggs upp muskel för muskel. Det finns en särskild teknik för att ta fram näsan.  Kvinnans särdrag syns speciellt på hennes käkparti och ögonens placering; För att återskapa munnen har tändernas utformning studerats. I ögonhålan finns ett ligamentfäste. Det berättar dels om lutningen på ögat och hur djupt ögonen suttit. Det är ett viktigt ställe för rekonstruktionen. Det sitter på ytterkanten av ögonhålan. Här går det att känna på kanten, för att hitta vilken vinkel och hur djupt ögonen suttit. Kvinnans ögon sitter väldigt lågt.

Hår-, hud- och ögonfärg har vi ingen aning om. De DNA-prover som tagits har varit för dåliga för att vi ska veta exakt hur hon såg ut, och valen för dessa har gjorts utifrån övrig forskning som handlar om vilka grupper som kan ha levt och rört sig i Västernorrland vid den här tiden.

Även kläderna är en tolkning. Eftersom organiskt material brutits ner över tid vet vi inte vad kvinnan bar för kläder. Genom att titta på olika tekniker och material utifrån vad som troligen har använts har garvaren och hantverkaren Helena Gjaerum skapat hennes kläder och accessoarer. Allt är gjort från grunden, design, garvning och tillverkning. Processen är lång och har pågått både inomhus och utomhus: från research och studier av kläder från perioden i andra områden, till rötning av skinn i älven. 

 

För den som vill veta mer om Oscar och Helenas arbetsprocesser finns deras videodagböcker att se i utställningen, på museets webbsida och Youtube-kanal. 

 

10 februari håller museet en digital invigning av modellen, där vi visar hennes färdiga utseende i utställningen. Fler kortare filmer kommer också att visas under invigningen.

 

Välkommen att träffa henne och Oscar på pressvisningen den 31 januari!

 

Mona Nilsson

Antikvarie/Producent

Mona.nilsson@vnmuseum.se

073-071 56 93

 

Sandra Klingberg

Antikvarie

Sandra.klingberg@vnmuseum.se

073-841 73 13

 

 

Om oss

Västernorrlands museum bevarar, utvecklar och tillgängliggör länets kulturarv och är ett viktigt besöksmål i länet. Verksamheten är omfattande och den publika delen innefattar utställningar, program och pedagogisk verksamhet. Museet äger också stora föremålssamlingar och arkiv och bedriver ett aktivt digitaliseringsarbete. Arkeologi, konservering och bebyggelseantikvarisk verksamhet är viktiga delar i vårt utåtriktade kulturarvsarbete.

Relaterade bilder