Personer som kontinuerligt får träffa samma läkare eller sjuksköterska har mer positiva erfarenheter från sin vård än dem som enbart har en ordinarie vårdcentral. Men i Sverige har knappt var tredje person en ordinarie vårdkontakt, jämfört med majoriteten av personerna i tio andra länder. Det är några av resultaten i den internationella under­sökningen International Health Policy Survey, vars svenska del presenteras av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i dag.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har på regeringens uppdrag undersökt hur befolkningen i Sverige anser att hälso- och sjukvården fungerar, och jämfört med svaren från befolkningen i tio andra länder. De flesta svaren lämnades i slutet av februari eller i början på mars förra året, vilket innebär att undersökningen till stor del genom­fördes före covid-19-pandemin. I december 2020 presenterades delar av resultaten. Den här rapporten innehåller fler resultat och en fördjupad analys.

Undersökningen visar bland annat att personer som kontinuerligt får träffa samma läkare eller sjuksköterska har bättre erfarenheter av sin vård än dem som enbart har en ordinarie vårdcentral.

– De som har en ordinarie vårdkontakt upplever sig mer delaktiga och involverade, att personalen bättre känner till deras sjukdomshistoria, ger dem tillräckligt med tid och förklarar på ett sätt som de förstår, säger Peter Nilsson, utredare på Myndigheten för vård- och omsorgs­analys.

Personer med en ordinarie vårdkontakt får även fler vårdinsatser i jämförelse med personer som enbart har en ordinarie vårdcentral. Till exempel rapporterar de en mer samordnad vård, får fler stödinsatser vid psykisk ohälsa samt bättre stöd och uppföljning efter sjukhusvård.

De flesta i Sverige har en ordinarie vårdcentral som de går till för sin vård. Däremot har bara 35 procent en ordinarie vårdkontakt, medan motsvarande andel i övriga länder i undersökningen är mellan 80 och 98 procent. Det finns också skillnader mellan olika grupper som inte beror på skillnader i hälsa – till exempel har personer i glesbygd mer sällan en ordinarie vårdkontakt än personer i städer.

– Sverige visar låga resultat för faktorer som är centrala i en personcentrerad vård, till exempel kontinuitet, tillgänglighet och samordning. Regeringen och regionerna bör i arbetet med att öka de ordinarie vårdkontakterna se till att det sker utifrån behov och utan omotiverade skillnader, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgs­analys.

Rapporten Vården ur befolkningens perspektiv 2020. En jämförelse mellan Sverige och tio andra länder finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.

Om IHP-undersökningen

Sverige deltar sedan 2009 i en årlig internationell jämförande undersökning av hälso- och sjukvården. Undersökningen, the International Health Policy Survey (IHP) genomförs i 11 länder. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har sedan 2014 i uppdrag av regeringen att genomföra den svenska delen. I den här rapporten redovisas 2020 års undersökning, där Australien, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Sverige, Tyskland och USA deltog. Drygt 2 500 slumpmässigt utvalda personer i åldern 18 år och äldre svarade på den svenska delen av undersökningen.

Kontakt Anne Rådestad Kommunikationsansvarig 08-690 41 68 anne.radestad@vardanalys.se


Om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Vi verkar ytterst för en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för; en vård och omsorg där resurser används på ett effektivt sätt och som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar. Vi tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. Vi fokuserar på områden som är viktiga för patienter, brukare och medborgare inom områden där vi ser stor förbättringspotential. Vilka verksamheter vi ska analysera fastställs varje år i en särskild analysplan som vi lämnar till regeringen. De flesta projekt väljer vi själva, men vi får också uppdrag från regeringen att analysera delar av vården och omsorgen.

Patient-, brukar- och medborgarperspektivet är det som genomsyrar myndighetens arbete. Vi har ett nära samarbete med patienter, brukare och deras företrädare. Särskilt viktigt är vårt eget patient- och brukarråd, som bland annat består av företrädare för patient- och brukarorganisationer och patientnämnder. Vi har också ett medborgarperspektiv som innebär att vi värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem. Vi är en oberoende och renodlad analysmyndighet. Vi är oberoende i den meningen att vi granskar och analyserar utan att själva vara involverade i hur vården och omsorgen bedrivs. Till exempel utarbetar vi inte riktlinjer eller tar fram föreskrifter. Därmed är vi också oberoende från de verksamheter och aktörer som vi analyserar, till exempel landsting, kommuner, myndigheter och olika vårdaktörer.

Vi har ändrat logotyp och kortnamn

Vi heter fortfarande Myndigheten för vård- och omsorgsanalys men vi har ändrat logotyp och kortnamn från Vårdanalys till Vård- och omsorgsanalys för att synliggöra arbetet vi gör inom omsorgen. http://www.vardanalys.se

Presskontakter

Anne Rådestad

Kommunikationsansvarig

anne.radestad@vardanalys.se

08-690 41 68

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

registrator@vardanalys.se

08-690 41 00