Den 26 oktober är det dags. Då införs förnyade vädervarningar i Sverige. Varningarna blir konsekvensbaserade och regionalt anpassade, därmed mer relevanta och användbara. I det nya varningssystemet finns gul varning, orange varning och röd varning. Röd varning är den allvarligaste.

I det förnyade vädervarningssystemet är varningarna regionalt anpassade och baseras på de konsekvenser som vädret kan ge. Det finns gul varning, orange varning och röd varning. Röd varning är den allvarligaste.

En lång rad aktörer är involverade i arbetet med vädervarningar och den breda samverkan mellan SMHI och övriga är en viktig grund för det förnyade systemet.

– Våra vädervarningar är viktiga för samhällets och enskilda människors krisberedskap. Nu blir varningarna ännu mer användbara och relevanta och samverkan mellan SMHI och regionala aktörer fördjupas. Vi tar ett stort steg i att ytterligare bidra till ett hållbart och säkert samhälle, säger Håkan Wirtén, generaldirektör, SMHI.

Regionala konsekvenser av vädret i fokus

I det förnyade systemet blir det enklare att förstå vilka problem som vädret kan orsaka. Varningsnivå sätts utifrån vilka konsekvenser som vädret väntas få i ett visst område. Tröskelvärden och riskfaktorer är regionalt anpassade.

– Syftet med förändringen är att öka relevansen och kvaliteten i varningarna så att alla i samhället kan förbereda sig, till exempel inför ett snöfall. Bättre beslutsunderlag är viktiga för såväl samhällsaktörer, bland annat kommuner och räddningstjänster, som enskilda människor, säger Fredrik Linde, chef för SMHIs prognos- och varningsverksamhet.

Varningsinformation på smhi.se och i SMHIs väderapp

SMHIs varningar publiceras på smhi.se och i SMHIs väderapp. Information om utfärdade varningar förmedlas också genom SMHIs medverkan i Sveriges Radio P1 och P4, samt genom övrig rapportering i media, exempelvis i tv-kanalernas väderrapportering. Varningsinformation sprids också via andra vidareförmedlare, till exempel krisinformation.se, länsstyrelser och kommuner.

Nya benämningar och symboler

I det förnyade systemet får varningarna nya namn och nya symboler. Klass 1-, 2- och 3-varningar upphör. Vädervarningarna benämns istället gul varning, orange varning och röd varning. Röd varning är den allvarligaste graden.

En gul varning i det förnyade systemet motsvaras inte av klass 1. Eftersom varningarna är baserade på konsekvenser betyder även en gul varning att enskilda och samhällsaktörer behöver förbereda sig.

– Varningsnivå beskriver vi med text och symbol som har olika färg och form vilket kommer underlätta för personer med synvariationer, till exempel färgblinda. Gul varning är en cirkel, orange varning en romb och röd varning en triangel, berättar Josef Runbäck, produktansvarig meteorologi, SMHI.

De förnyade vädervarningarna är baserade på de konsekvenser som ett visst väder kan innebära. Även en gul varning betyder att enskilda och samhällsaktörer behöver förbereda sig. Observera att gul varning inte motsvaras av tidigare klass 1, orange av klass 2 och så vidare.

 

Tydligare och mer användbar information på smhi.se

Varningsinformation presenteras på svenska och engelska på smhi.se.

I den uppdaterade varningstjänsten på smhi.se finns samlad varningsinformation för innevarande dag och tre dagar framåt. Aktuella varningar presenteras i en interaktiv och zoombar karta och i klickbara kort med detaljerad varningsinformation. För respektive varning finns information om varningstyp, varningsnivå, områdesbeskrivning, påverkansexempel och tid. Användaren kan filtrera informationen för att se relevanta varningar för det område hen är intresserad av.

I varningstexten finns också information om eventuell osäkerhet i prognosen.

I varningstjänsten på smhi.se finns samlad varningsinformation för innevarande dag och tre dagar framåt. Användaren kan filtrera informationen för att se relevanta varningar för det område hen är intresserad av.

 

– En nyhet är att varningsområden är specifikt markerade i kartan. Tidigare baserades hela varningskartan på fördefinierade varningsdistrikt. Nu ritas det område som berörs in manuellt för de flesta typer av varningar, berättar Josef Runbäck, produktansvarig på SMHI.

 

Exempel på påverkan vid varning

Varje varningstyp innehåller information om vilken påverkan som kan förväntas vid den situation som varningen gäller. Vid en varning för till exempel ymnigt snöfall kommer användaren att kunna hitta information med exempel på vilken typ av påverkan som kan tänkas uppstå. Det kan handla om trafikstörningar, störningar i el- och teleförsörjning med mera.

Tack vare fördjupad dialog mellan SMHI och regionala aktörer i samband med utfärdandet av varningar kan påverkansbeskrivningen göras relevant och användbar vid det specifika varningstillfället.

Vid en varning kommer användaren att kunna hitta information med exempel på vilken typ av påverkan som kan tänkas uppstå.

 

Information om aktuella varningar i väder-appen

I SMHIs väderapp visas information om aktuella varningar som berör den ort användaren valt på appens startsida. Det finns också möjlighet att ta del av gällande varningar för hela Sverige, via en ny flik i appens meny.

I SMHIs väderapp visas information om aktuella varningar som berör den ort användaren valt på appens startsida. Ett klick vidare finns fördjupad varningsinformation för vald ort och möjlighet att ta del av varningar för hela landet.

 

Observera: I varningstjänsten på smhi.se och SMHIs väderapp syns de förnyade vädervarningarna först när övergången till det förnyade systemet är genomförd, vilket beräknas ske runt kl. 12 den 26 oktober. Det är viktigt att användare uppgraderar appen till senaste version för att säkerställa full funktionalitet.

 

Varning för översvämning – ny varningstyp

Det finns en rad varningstyper i det förnyade systemet. Många känns igen sedan tidigare. Det handlar till exempel om varningar för höga vindstyrkor, stora nederbördsmängder och höga flöden.

Varning för översvämning är en nyhet i det förnyade varningssystemet. De utfärdas när ett vattendrag eller en sjö riskerar att stiga över sina normala nivåer och översvämma närliggande områden. Liksom övriga varningar baseras de på vilka konsekvenser som kan uppstå. I det här fallet handlar det om den förväntade påverkan på byggnader, vägar, järnvägar eller samhällsfunktioner intill vattendrag och sjöar.

Fördjupad samverkan

Istället för fasta nationella kriterier, ligger en helhetsbedömning av den specifika situationen till grund för när varning utfärdas i det förnyade systemet. En del av bedömningen sker utifrån regionalt anpassade tröskelvärden. Det innebär att de tröskelvärden i prognosen som indikerar möjlig varningssituation är anpassade utifrån var i landet väderhändelsen sker. En annan del av bedömningen sker utifrån riskfaktorer, som bidrar till att kunna bedöma konsekvenserna utifrån ett bredare perspektiv. Riskfaktorer kan till exempel vara tid på dygnet, tid på säsongen eller hur omkringliggande dagars väder påverkar konsekvenserna av det aktuella varningsläget. Varningarna blir därmed mer regionalt anpassade. Därför fördjupas också SMHIs samverkan med till exempel länsstyrelserna inför att en varning utfärdas.

– Det stora engagemanget från samhällsaktörerna, bland annat länsstyrelserna, SOS Alarm och MSB, har varit en förutsättning för att gå i mål med att forma nya processer, ny metodik och nya rutiner, säger Camilla Palmér, huvudprojektledare för införandeprojektet.

 

Internationell utveckling

Konsekvensbaserade vädervarningar är något som FN:s världsmeteorologiorganisation (WMO) lyfter och en utveckling som väderinstitut i flera länder arbetar med. I utvecklingen av det svenska vädervarningssystemet har SMHI till exempel dragit nytta av erfarenheter i Storbritannien där Met Office sedan många år utfärdar konsekvensbaserade varningar.

I takt med global uppvärmning väntas också vädervarningars betydelse öka. Redan idag har sannolikheten för värmeböljor, kraftig nederbörd och torka ökat. Även intensiteten i många typer av extremväder har ökat, till följd av klimatförändringen. I ett allt varmare klimat blir den här typen av förändringar ännu kraftigare, enligt FN:s klimatpanel IPCC.

Lär dig mer om de förnyade vädervarningarna på smhi.se

 

KONTAKT

För ytterligare information, kontakta:

  • Fredrik Linde, chef för SMHIs prognos- och varningsverksamhet, tel. 011-495 8172.
  • Camilla Palmér, huvudprojektledare, införandeprojektet, tel. 070-096 00 02
  • Josef Runbäck, produktansvarig meteorologi, till exempel varningstjänst på smhi.se och SMHIs väderapp, tel. 011-495 8195.

 

FAKTA

Varningstjänst på smhi.se

  • Samlad varningsinformation för innevarande dag och tre dagar framåt.
  • Aktuella varningar presenteras i en interaktiv och zoombar karta.
  • Klickbara kort med detaljerad varningsinformation.
  • Användaren kan filtrera informationen för att se relevanta varningar för det område hen är intresserad av.
  • Varje varningstyp innehåller information om vilken påverkan som kan förväntas vid den situation som varningen gäller.
  • I varningstexten finns också information om eventuell osäkerhet i prognosen.

 

FAKTA

Varningar i SMHIs väderapp

  • Information om aktuella varningar som berör vald startort.
  • Möjlighet att ta del av gällande varningar för hela Sverige.

 

FAKTA

Kort om förnyade vädervarningar

  • I det förnyade systemet är vädervarningarna konsekvensbaserade och regionalt anpassade.

  • Inför en vädervarning samverkar SMHI med regionala aktörer.
  • Förnyade vädervarningar benämns gul varning, orange varning och röd varning. Röd är den allvarligaste graden, men alla vädervarningar betyder att enskilda och samhällsaktörer behöver förbereda sig på besvärligt väder.
  • SMHIs varningar publiceras på smhi.se och i SMHIs väderapp. Information om utfärdade varningar förmedlas också genom SMHIs medverkan i Sveriges Radio P1 och P4, samt genom övrig rapportering i media, exempelvis i tv-kanalernas väderrapportering. Varningsinformation sprids också via andra vidareförmedlare, till exempel krisinformation.se, länsstyrelser och kommuner.

Lär dig mer om de förnyade vädervarningarna på smhi.se

 

FAKTA

Så beslutas en varning i det förnyade systemet

I det förnyade varningssystemet blir lokala och regionala aktörers bedömning av förväntad påverkan en del av grunden för SMHIs varningsbeslut.

En förenklad beskrivning av beslutsprocessen:

  1. SMHIs vakthavande gör en bedömning av väderläget utifrån regionala tröskelvärden och nationella riskfaktorer.
  2. Information om förväntat väderläge och förslag på varningsbeslut förmedlas till berörd länsstyrelse.
  3. Berörd länsstyrelse tar fram en regional lägesbild av förväntad påverkan baserat på information från SMHI och tar ställning till varningsförslaget.
  4. Berörd länsstyrelse återkopplar sitt ställningstagande till SMHI.
  5. SMHI fattar beslut om varning.
  6. Varning publiceras i SMHIs varningstjänst på smhi.se och i SMHIs väderapp.

Bildtext: I arbetet med konsekvensbaserade vädervarningar blir lokala och regionala aktörers bedömning av förväntad påverkan och den samlade lägesbilden grunden för SMHIs varningsbeslut. Illustration SMHI.

 

Vid snabba väderförlopp, där behovet att snabbt komma ut med information till allmänheten, kan SMHI publicera en varning innan en fullständig bedömningsprocess har genomförts.

Det finns vissa varningstyper där samverkan inför ett varningsbeslut inte är motiverad:

  • när kriterierna för att varna är fasta och beslutade, genom andra processer. Ett exempel är vindvarningar till havs.
  • när det enbart är vädermässiga faktorer som styr graden av påverkan, till exempel varningen "Frisk vind med stark kyleffekt".
  • vid varningssituationer med hög osäkerhet vad gäller geografisk placering och snabba förlopp, till exempel skyfallsliknande regn.

Beslut om varning fattas då i stället direkt av SMHI.

Mer detaljerade beskrivningar av beslutsprocessen finns i Nationell vägledning för vädervarningar - samhällsaktörernas arbete (på smhi.se)

 

FAKTA

Om utvecklingen av det förnyade systemet

Övergången mot konsekvensbaserade vädervarningar påbörjades redan 2016 med en förstudie. Sen följde en pilotstudie 2017-2018. Själva införandeprojektet har pågått i ungefär två år.

Representanter från hela krisberedskapssystemet har medverkat i arbetet med att forma det förnyade systemet. Hela införandet har skett utifrån en integrering av berörda aktörers perspektiv. Samtliga länsstyrelser har medverkat.

Över 2 600 personer har gått utbildning i det förnyade varningssystemet, till exempel personer från länsstyrelser, kommuner, regioner, SOS Alarm, MSB, Trafikverket, telebolag, elbolag, flygplatser, kollektivtrafikbolag, TV och radio. Cirka 500 personer från länsstyrelser, MSB, SOS Alarm och SMHI har deltagit i nationella övningar. 

 

 

 


SMHI har en livsviktig roll som pålitlig expertmyndighet. Genom vår gedigna kunskap om väder, vatten och klimat bidrar vi till att öka hela samhällets hållbarhet.

Vi samlar in mängder av data som vi bearbetar, modellerar och visualiserar utifrån olika scenarier. Vi följer omvärldens utveckling och genom vår egen forskning utvecklar och sprider vi kunskap och tjänster som bygger på vetenskaplig grund. Vi utvärderar, analyserar, prognostiserar och följer upp. Varje dag, dygnet runt, året om.

Därför vågar vi lova dig ständigt aktuella beslutsunderlag som gör det lättare att planera på både kort och lång sikt – allt från din utflykt till framtidens infrastruktur. Våra underlag hjälper samhället att nå de nationella miljökvalitetsmålen och hantera morgondagens globala utmaningar.

SMHI. Alltid de bästa underlagen för dina beslut.

Presskontakter

AnnaKarin Norberg

Kommunikatör, SMHI. Semester 11 juni - 3 juli 2022.

annakarin.norberg@smhi.se

011-495 8695

   076-720 1927