2023 firar Göteborgs naturhistoriska museum 100 år i Slottsskogen, vilket redan den 6 april nästa vecka kommer att uppmärksammas genom en äng, som blir en av flera kommande jubileumssatsningar. Tillsammans med museets pedagoger kommer skolklasser från Lilla Samskolan, Skytteskolan och Brandströmska skolan att så en blomsteräng, full av vilda växter som gynnar den biologiska mångfalden. Firandet sker tillsammans med Park- och naturförvaltningen och ingår även i projektet Så vilda! som drivs av Botaniska trädgården.

Fotograf/Källa: Ellinor Smederöd

Museets uppdrag är att sprida kunskap och inspirera till nyfikenhet vilket innebär att ängen blir en viktig del av arbetet med museets jubileumsarbete inför 2023.

– Att tillsammans med aktörer från Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad plantera en äng för att visa på vikten av biologisk mångfald är viktigt i en tid där den biologiska mångfalden är hotad genom mänsklig aktivitet, säger museichef Stefan Örgård.

Genom att barnen får vara med och skapa ängen är tanken att de då även får lära sig mer om samspelet mellan växt och pollinatör, men också om vikten av biologisk mångfald och vad de själva kan göra för att bidra till att viktiga insekter trivs.

– Kanske lyckas vi även bjuda in elever som inte varit i Slottsskogen eller på museet förut. Då kanske de hittar hit igen och tar med familj och vänner, säger museets pedagoger Maria Carlson och Ola Brusehed, som hoppas att projektet på så sätt kan sprida kunskap om ängens betydelse och de insekter som lever där.

Slottsskogen har en lång historia av ängsskötsel, men idag finns ett ökat behov av att anlägga ängar på stadens grönytor eftersom pollinatörer ska få möjlighet att trivas även i stadsmiljö.

– Jämfört med en klippt gräsmatta så låter vi ängens växter blomma så att det blir nektar och pollen åt insekterna. En del insekter, så kallade specialister, är väldigt kräsna i sitt val av pollen och de besöker bara vissa växter. I en äng finns det generellt många olika växter och därför kan det också finnas många specialister av insekter i ängen, förklarar Mattias Lindholm, naturvårdare på Göteborgs naturhistoriska museum.

Specialisterna är särskilt utsatta eftersom de är så beroende av att just deras växt finns tillgänglig. Idag är därför många specialister hotade.

En äng består främst av fleråriga arter, vilket gör att det ofta tar lite tid för den att växa sig stark. För att det ska finnas något för insekterna redan i år på museets äng kommer fröblandningen som används av skolklasserna även innehålla ettåriga arter, så som klätt och vallmo. De fleråriga arterna kommer börja blomma nästa år, i tid till museets 100-årsjubileum.

Växterna i ängen kommer låtas blomma klart och bilda fröer innan de slås, vilket innebär att ängen kommer bli tätare och tätare för varje år. Ängen förväntas vara helt färdig om fem år med ökad biologisk mångfald och surrande pollinatörer som resultat.
 

Kontakt:
Stefan Örgård, Museichef
0761-188785
stefan.orgard@vgregion.se
 

Relaterade bilder

Presskontakter

Zara Tellander

Presskommunikatör

zara.tellander@vgregion.se

   070-021 18 23