Under kalla kriget växte militära samhällen fram runt Östersjön. I dag har platserna förvandlats till landskap i vänteposition. Storslagna planer finns, men det finns ett glapp mellan planer och människorna som lever kvar i miljöerna, konstaterar Beate Feldmann Eellend i sin avhandling.

Kalla kriget var över och de militära samhällena i Östersjöregionen fyllde inte längre den funktion de gjort under decennier. Vad händer med platserna? Hur planeras framtiden på EU- och lokalnivå? Och vad tycker människorna som bor där?

Detta har Beate Feldmann Eellend, filosofie doktor i etnologi, forskat om. I sin avhandling ”Visionära planer och vardagliga praktiker. Postmilitära landskap i Östersjöområdet” har hon studerat postmilitära platser på tre öar i Östersjön: Dejevo på Ösel/Saaremaa i Estland, Dranske på Rügen i det forna Östtyskland, samt Fårösund på Gotland.

Hon har bland annat analyserat planeringsdokument på EU-nivå och lokal nivå, samt intervjuat människor som bor på dessa platser, och kan konstatera att planerna är och har varit storslagna, både på EU- och lokalnivå. Tanken är att skapa exklusiva rekreationsmiljöer för människor med urban livsstil och tjock plånbok, miljöer som Beate Feldmann Eellend kallar ”military chic”. 

– Men planerna har hittills stupat på sin storslagenhet. I dag är platserna landskap i vänteposition, och i väntan på exploatering lever människor sina liv där, säger hon. 

För de människor som fortfarande bor kvar i de forna militärsamhällena har tiden efter kalla kriget inneburit en statusförskjutning med sämre infrastruktur och service, och ett tynande kulturellt och socialt liv. Minnena lever kvar, men utan nostalgi. 

– Fårösund har klarat omvandlingen bäst av de tre platserna, vilket kan bero på att minnena är annorlunda, eftersom det förflutna inte är lika problematiskt som i det forna Sovjet.

– Människorna som bor kvar på platserna vet att det måste till något nytt. Det finns ett accepterande och konstaterande – ingen vill ju ha kalla kriget tillbaka – men man känner att de exklusiva planerna ”inte är för oss”. Exklusiviteten exkluderar och jag menar att det finns ett glapp mellan planeringen och människors behov. Här kan planeringen lära sig att ta ett nytt grepp: att inte bara se till tillväxt utan också tillvarata den kraft som finns hos de människor som bor där, säger Beate Feldmann Eellen.  

Beate Feldmann Eellend disputerade den 24 maj vid forskarskolan BEEGS och etnologiämnet vid Institutionen för historia och samtidsstudier på Södertörns högskola, samt på Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet.
  
Kontaktuppgifter
Beate Feldmann Eellend 
E-post: beate.eellend@gmail.com, mobil: 070-7456648.

Presskontakter

Jenny Tirén Berg

Kommunikatör

jenny.tiren.berg@sh.se

   072-236 05 43

Sophia Nilsson

Forskningskommunikatör

sophia.nilsson@sh.se

08-6084000

0722-101453

Emma Williams

Forskningskommunikatör

emma.williams@sh.se

0722088876