Dagens snabba globala klimatförändring med stora konsekvenser också i Sverige ställer krav på samhällets klimatanpassning. Forskare från SMHI har nu sammanställt aktuell kunskap om klimatförändringen i Sverige i en ny rapport. Rapporten beskriver också den klimatinformation som finns tillgänglig för klimatanpassningsarbetet idag och hur den skulle kunna utvecklas.

Mostphotos

– Sett till den information vi har idag om länders åtaganden när det gäller utsläppsminskningar ligger vi idag på en väg som leder till högre global uppvärmning än 1,5 grader och antagligen också 2 grader, alltså målsättningarna i Parisavtalet. Därför är det viktigt med både utsläppsminskningar och åtgärder för att anpassa oss till ett klimat i förändring, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI och rapportens huvudförfattare.

Klimatanpassning grundar sig på information om risker och sårbarheter som finns idag,  och hur dessa kan komma att påverkas av klimatförändringar. Klimatinformation är därmed ett grundläggande stöd för samhällets klimatanpassningsarbete.

Uppvärmningen syns alla årstider

I Sverige har medeltemperaturen stigit ungefär dubbelt så mycket som den globala, sedan mitten av 1800-talet.

SMHIs rapport beskriver hur klimatet i Sverige förändrats hittills. De tydligaste förändringarna handlar om att det blivit varmare. Uppvärmningen syns under alla årstider men mest under vinter och vår och lite mindre under sommar och höst. En konsekvens är att vegetationsperioden blivit längre och att snö- och issäsongen blivit kortare. Även nederbörden i Sverige har ökat.

 

Exempel på klimatinformation från SMHI. Kartor som visar vegetationsperiodens längd. Till vänster antal dagar vegetationsperiod 1971-2000, till höger förändringen i ett varmare klimat, dels 2011-2040, dels 2041-2070. Kartorna är baserade på klimatscenariot RCP4,5.Illustration SMHI

 

– Det forskningen tydligt kan visa idag är att mycket av den klimatförändring vi ser i Sverige kommer att fortsätta. Det blir allt varmare, säsonger ändras och det blir generellt mer nederbörd, säger Erik Kjellström.

Ökade nederbördsmängder betyder dock inte att det nödvändigtvis blir blötare i alla lägen. Dels minskar mängden snö i allmänhet vilket ger mindre snösmältning på våren och dels ökar avdunstningen till följd av högre lufttemperaturer.

– En konsekvens av detta är att det också kan bli mer vanligt med torka i ett framtida varmare klimat trots högre nederbördsmängder i allmänhet, förklarar Erik Kjellström.
 

Mer och kraftigare extremväder

Många typer av extremväder väntas öka i både frekvens och intensitet. Det gäller till exempel förekomst av värmeböljor och skyfall. Samtidigt minskar köldrelaterade extremer som till exempel köldknäppar. Mer regn, och snö då det är tillräckligt kallt, kan falla i samband med lågtryck och frontpassager. Kraftiga skyfall i samband med regnskurar väntas bli mer intensiva. Men trots mer nederbörd kan alltså också torka komma att bli vanligare.  

Viktigt beslutsunderlag

För att begränsa klimatförändringen krävs att utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser minskar. Samtidigt behöver vi anpassa oss till de effekter som ett förändrat klimat innebär idag och i framtiden. Och för att klimatanpassningen ska kunna göras effektivt behövs klimatinformation – beslutsunderlag som beskriver klimatet idag och i framtiden.

– Det finns idag relativt mycket observationer och information om historiskt klimat. SMHI har långa tidsserier av data, en del ända från andra halvan av 1800-talet. Vi har också relativt högupplösta klimatscenarier om framtida klimat. En utmaning är att detaljerad klimatinformation inte alltid finns för hela Sverige, och att informationstillgången är begränsad när det gäller en del väderhändelser som till exempel kraftiga skyfall, säger Erik Kjellström.

En viktig del i utvecklingen av klimatinformationen, menar rapportförfattarna, är att fortsatt identifiera behov av nya analyser, till exempel kring så kallade klimatindikatorer och att göra detta i samverkan med användare av informationen.

– En viktig grund i klimatinformationen är observationer. Vi behöver stora mängder mätningar under lång tid, både för att följa vad som händer och för att ha data som klimatmodeller kan utvärderas mot. Att göra beräkningar av framtida klimat innebär hantering av mycket stora datamängder och tillgång till superdatorer. Vi är också beroende av att samverka internationellt, att dela data och samarbeta för att utveckla och använda metoder och modeller, avslutar Erik Kjellström.

Rapporten ”Klimatinformation som stöd för samhällets klimatanpassningsarbete”, klimatologi nr 64, från SMHI, är en av underlagsrapporterna till den stora rapport som Nationella expertrådet för klimatanpassning lämnade till regeringen den 9 februari.

Kontaktperson

För frågor om SMHIs rapport ”Klimatinformation som stöd för samhällets klimatanpassningsarbete”, kontakta Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.

E-post: erik.kjellstrom@smhi.se

Tel: 011-495 8501

 


SMHI har en livsviktig roll som pålitlig expertmyndighet. Genom vår gedigna kunskap om väder, vatten och klimat bidrar vi till att öka hela samhällets hållbarhet.

Vi samlar in mängder av data som vi bearbetar, modellerar och visualiserar utifrån olika scenarier. Vi följer omvärldens utveckling och genom vår egen forskning utvecklar och sprider vi kunskap och tjänster som bygger på vetenskaplig grund. Vi utvärderar, analyserar, prognostiserar och följer upp. Varje dag, dygnet runt, året om.

Därför vågar vi lova dig ständigt aktuella beslutsunderlag som gör det lättare att planera på både kort och lång sikt – allt från din utflykt till framtidens infrastruktur. Våra underlag hjälper samhället att nå de nationella miljökvalitetsmålen och hantera morgondagens globala utmaningar.

SMHI. Alltid de bästa underlagen för dina beslut.

Presskontakter

AnnaKarin Norberg

Kommunikatör, SMHI. Semester 11 juni - 3 juli 2022.

annakarin.norberg@smhi.se

011-495 8695

   076-720 1927

Eva-Lena Jonsson

Kommunikationschef, SMHI.

eva-lena.jonsson@smhi.se

011-495 83 14

   070-815 83 14

För media - vakthavande meteorolog

För kontakt med prognos- och varningstjänsten vid SMHI om aktuellt väder, prognoser och varningar. Följ gärna våra meteorologer på @SMHIvader på Twitter.

011-495 8524 (dygnet runt)

För media - vakthavande hydrolog

För frågor om aktuella flöden i vattendrag kontakta hydrologiska prognos- och varningstjänsten vid SMHI.

011-495 8183 (kontorstid, kl. 8.00 - 17.00)

För media - vakthavande oceanograf

För frågor om aktuella havsvattenstånd längs kusterna kontakta oceanografiska prognos- och varningstjänsten vid SMHI.

011-495 8240 (kontorstid kl. 8.00 - 17.00)

För media - allmänhetens oceanograf SMHI

För allmänna frågor om tillståndet i havet, oceanografi och marinbiologi (till exempel algblomning).

031-751 8905. Vardagar kl. 09.00 - 16.00.

EvaMarie Törnström

Kommunikatör och presskontakt specifikt gällande SMHI som nationell kontaktpunkt (Focal Point) för FN:s klimatpanel IPCC. Obs! inte generella pressfrågor till SMHI.

evamarie.tornstrom@smhi.se

011-495 8214

   076-495 7746