Sveriges utsläpp minskar fortfarande, men i långsammare takt än tidigare. En betydligt snabbare omställningstakt krävs för att nå målen i Parisavtalet. Framförallt gäller det transporterna där många klimatsmarta lösningar finns att tillgå redan idag.

– Sverige når utsläppsmålen 2020, men vi måste öka takten i klimatarbetet för att nå de långsiktiga målen, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger, när Naturvårdsverket i dag publicerar ny statistik för Sveriges klimatpåverkan.

Statistiken för 2015 års klimatpåverkande utsläpp visar att 53,4 miljoner ton växthusgaser släpptes ut i Sverige förra året. Jämfört med 2014 är det en minskning med mindre än 1 procent. Sedan 1990 har utsläppen inom Sverige minskat med 25 procent. Samtidigt har de totala utsläppen som svensk konsumtion leder till i både Sverige och i andra länder varit i stort sett oförändrade. Och andelen av våra konsumtionsutsläpp som sker i andra länder har ökat med 50 procent.

– Det är viktigt att påpeka att många klimatsmarta lösningar finns att tillgå redan idag, det framgår inte minst av de förslag som tidigare presenterats av Naturvårdsverket och nyligen i Miljömålsberedningens betänkande, säger Björn Risinger.

Transporterna är den stora utmaningen på vägen mot ett hållbart samhälle. De står för ungefär en tredjedel av utsläppen. Utsläppen från vägtransporter minskar inte längre och flygets utsläppstrend är ökande.

– Uppmuntran till bra val av färdmedel och resvanor är viktiga, som att resa kollektivt när det går, eller att välja bränslesnåla bilar och förnybara drivmedel. Hållbar stadsplanering har stor betydelse, som att bygga för energieffektivare och därmed färre transporter, säger Björn Risinger.

På det området stöttar Klimatklivet lokala investeringar i biogas och eltransporter som bidrar till klimatomställningen.

Industrin står för 31 procent av de totala utsläppen. Som helhet har sektorn minskat sina utsläpp med 22 procent sedan 1990, främst genom en övergång till biobränslen. Men betydande insatser krävs för att minska utsläppen från raffinaderier och tillverkningsprocessen i järn-, stål- och mineralindustrin. Utöver ett stärkt europeiskt handelssystem för utsläppsrätter behövs forskning, demonstrationsanläggningar och ny teknikutveckling för att åstadkomma en klimatneutral industri.

Läs mer:

Utsläpp och upptag av växthusgaser i Sverige

Den svenska konsumtionens påverkan på klimatet

Följ utvecklingen mot ett klimatneutralt Sverige

Klimatklivet

För ytterligare information, kontakta:

Johannes Morfeldt, handläggare enheten för luft och klimat, 010-698 10 39, johannes.morfeldt@naturvardsverket.se

Oskar Larsson, chef enheten för luft och klimat, 010-698 10 33, oskar.larsson@naturvardsverket.se

Malin Modh, vik. presschef, 010-698 13 00 malin.modh@naturvardsverket.se

 

 

Presskontakter

Anneli Nivrén

Presschef

anneli.nivren@naturvardsverket.se

010-698 13 00

   070-206 37 27

Berit Oscarsson

Kommunikationschef

berit.oscarsson@naturvardsverket.se

010-698 13 61

   076-115 15 25