Människors användning
av nyhetsmedier knyts ofta till ålder. Det är vanligt med föreställningen att
ungdomar är mer aktiva på sociala medier, medan äldre håller kvar vid mer
traditionella nyhetsmedier.
Ny forskning från
Södertörns högskola visar att det som styr mediekonsumtion istället är
generationstillhörighet, även om det finns ett samband mellan ålder och
generation. Det är medievanorna som man etablerar under sin uppväxt som följer
med resten av livet.
Den 17 oktober disputerar Signe Opermann i medie- och
kommunikationsvetenskap med sin doktorsavhandling ”Generational Use of News
Media in Estonia”. I avhandlingen undersöker hon sambandet mellan ålder,
livscykel och social generation för att nå en bättre förståelse för hur
individer använder nyhetsmedier, och på vilket sätt förändringar i
nyhetskonsumtion kan förklaras.
Resultaten gäller mediekonsumenter i Estland, men mycket talar
för att resultaten även är giltiga i Sverige och i andra länder.
Studien bygger på enkätdata om medieanvändning och
medieattityder i Estland mellan åren 2002 och 2012, samt intervjuer med fyra
åldersgrupper födda 1932 till 1997.
– Precis som i Sverige har digitaliseringen dramatiskt
förändrat medielandskapet i Estland, säger Signe Opermann. I min studie kan jag
se att det främst är individuella intressen och preferenser som styr
mediekonsumtionen. Ålder spelar förvisso in, men än mer viktigt är de vanor man
har skaffat sig under sin uppväxt.
Föreställningen att äldre människor mest tittar på teve och
att unga bara använder internet stämmer alltså inte fullt ut. Även om unga
alltmer väljer bort traditionella medier så finns det många i andra
åldersgrupper som gör detsamma. Det är således inte åldern som är det mest avgörande.
Det som styr mediekonsumtionen är istället generationsmässig
tillhörighet. Opermanns forskning utgår från ett socialt perspektiv på
generationer, där man bör förstå generationer som sociala grupperingar som
skapas genom självidentifikation, snarare än genom födelseår.
Hennes forskning visar också vilka ämnen som intresserar den
estniska nyhetsmediepubliken. I topp hos alla kommer nationella och lokala
nyheter, medan intresset för politik är anmärkningsvärt lågt i de flesta
generationer, med undantag för politiska skandaler och korruptionsfrågor.
Disputationen
Signe Opermann har genomfört sina
doktorandstudier i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för kultur och lärande inom
ramen för forskarutbildningsområdet Kritisk kulturteori på Södertörns högskola.
Disputationen äger rum den 17 okt klockan 13.00 på Södertörns högskola.
Rum MB 503, femte våningen (är entréplanet) i B-flygeln, Alfred Nobels allé 7,
Flemingsberg. Språket är engelska.
För mer information, kontakta:
Signe Opermann, signe.opermann@sh.se, 08-608 42 06, 072-293
07 06.