Elva projekt har valts för finansiering inom forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden – människan, kulturen och samhället. Projekten representerar allt från digital hälsa och juridik till klimatforskning och kulturforskning. Det totala finansieringsbeloppet är cirka 10,5 miljoner euro.

Framtida utmaningar i Norden är ett sjuårigt forskningsprogram som finansierar humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i Norden. Programmet inriktar sig på det 21:a århundradets stora samhällsutmaningar och på hur de förstås och hanteras av våra nordiska samhällen. Programmet fick under våren in 449 ansökningar och nu har elva projekt valts ut för finansiering.

Forskningsprogrammet betonar mångvetenskaplighet och samarbete över de nordiska nationsgränserna. I de elva utvalda projekten deltar forskare från Finland, Sverige, Norge och Danmark och ett trettiotal olika forskningsdiscipliner finns representerade. Tom Moring, ordförande för forskningsprogrammets styrgrupp, är väldigt nöjd med de projekt som kommer att finansieras.

– De utvalda projekten är mångvetenskapliga och kombinerar samhällsvetenskaper och humaniora på nya sätt. De har också klar samhällsrelevans och uppvisar en bred spridning över olika forskningsdiscipliner. Intresset för programmet bland forskare var så stort och ansökningarna var av så hög kvalitet att alla finansiärer valde att höja sina ursprungliga finansieringsbelopp. Dessutom fick vi en ny finansiär i Familjen Kamprads stiftelse på slutrakan av ansökningsprocessen, säger Tom Moring.

Forskningsprogrammet finansieras av de finländska stiftelserna och föreningarna Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska kulturfonden, Suomen Kulttuurirahasto och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne samt av de svenska stiftelserna Riksbankens Jubileumsfond och Familjen Kamprads stiftelse. Målet med Framtida utmaningar i Norden är, utöver forskning av högsta vetenskapliga kvalitet, att programmet även ska bidra till konkret samhällsnytta.

För mer information om Framtida utmaningar i Norden – människan, kulturen och samhället, besök futurenordics.org eller kontakta

Christer Kuvaja
Forskningschef
Svenska litteratursällskapet i Finland
+358 40 152 2314
christer.kuvaja@sls.fi

För mer information om Familjen Kamprads stiftelses deltagande, kontakta

Anna Carlström
Presskontakt
Familjen Kamprads stiftelse
+46 72 54 34 700

För mer information om Riksbankens Jubileumsfonds deltagande, kontakta

Hanna Köllerström
Kommunikationsansvarig
Riksbankens Jubileumsfond
+46 8 506 26 435

 

Av de elva projekten är fyra placerade vid universitet i Finland och sju i Sverige:

I projektet Ethnic Stereotypes Over Time – a Nordic Comparison (Etniska stereotyper över tid – en nordisk jämförelse) studerar forskare från Sverige och Finland hur och varför stereotyper om nationella minoriteter och invandrargrupper har förändrats sedan 1955 till i dag. Syftet är att öka kunskapen om relationerna mellan etniska grupper och därigenom kunna förutse hur relationerna utvecklas i framtiden. Forskarna i projektet företräder sociologi och Nordenstudier. Projektet är placerat vid Institutet för framtidsstudier i Sverige med forskningsledaren, FD Moa Bursell, som projektledare. Projektet beviljades 670 000 euro för fyra år.

Projektet Tackling Precarious and Informal Work in the Nordic Countries (PrecaNord) (Att tackla prekärt och informellt arbete i de nordiska länderna) undersöker hur hållbar den nordiska modellen är i och med förändringarna på arbetsmarknaden, där allt fler har ovissa eller informella arbetsförhållanden. Forskare inom sociologi, socialantropologi, ekonomi och migrationsstudier i Finland, Sverige och Norge studerar förekomsten av och trenderna inom ovisst och informellt arbete i de här länderna. Projektet är placerat vid Helsingfors universitet och projektledare är Lena Näre, biträdande professor i sociologi. Projektet beviljades 950 000 euro för fyra år.

Projektet The Automated Administration: Governance of ADM in the Public Sector (Den automatiserade administrationen: styrningen av ADM [automatiserat beslutsfattande] inom den offentliga sektorn) undersöker hur automatiserat beslutsfattande kan införas utan att grundläggande rättigheter, god förvaltningssed och tilliten till offentliga institutioner äventyras. Forskare inom rättssociologi, statskunskap, medier och kommunikation, teknik- och vetenskapsstudier och rättsdogmatik i Sverige och Finland deltar i projektet, som är placerat vid Lunds universitet. Stefan Larsson, docent i teknologi och social förändring, är projektledare. Projektet beviljades 950 000 euro för fyra år.

Projektet Demography and Democracy – Healthy Ageing in a Digital World (Demografi och demokrati – friskt åldrande i en digital värld) studerar hur personer över 75 år har tillgång till digitala hälsovårdstjänster i syfte att motverka att digitaliseringen leder till skillnader i hälsa och digitala klyftor inom den äldre befolkningen i Norden. Projektet är placerat vid Lunds universitet och involverar forskare inom bland annat kommunikation, digital hälsa, hälsosociologi, socialt arbete och gerontologi i Sverige, Danmark och Finland. Projektledare är Helena Sandberg, docent i medie- och kommunikationsvetenskap. Projektet, som finansieras av Familjen Kamprads stiftelse, beviljades 990 000 euro för fyra år.

Projektet Peripheral Visions: When Global Agendas Meet Nordic Energy Peripheries (Perifera visioner: När globala agendor möter nordiska energiperiferier) undersöker hur man tänker sig den förnybara energiomställningen, hur den genomförs och ifrågasätts i de nordliga delarna av Sverige och Finland samt på Grönland. Projektet engagerar forskare inom idé- och teknologihistoria, miljöhistoria, socialantropologi, humanekologi, statskunskap, ekologi och socialvetenskaplig energiforskning.  Projektledare är Erland Mårald, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, där projektet också är placerat. Projektet beviljades 950 000 euro för tre år.

Projektet Unpacking the Contention Between Openness and Security in the Nordic Region: Digital Public Surveillance Practices at Three State Borders (Att avtäcka motsättningen mellan öppenhet och säkerhet i Norden: digitala övervakningspraktiker vid tre nationsgränser) undersöker hur övervakning med metoder som bygger på artificiell intelligens och maskininlärning används vid nationsgränserna i Sverige, Norge och Danmark. Syftet är att visa på spänningen mellan öppenhet och säkerhet, där ökad säkerhet riskerar att inkräkta på individens integritet. Projektet är placerat vid Göteborgs universitet med Elena Raviola, professor i design management, som projektledare. I projektet medverkar forskare inom designstudier, informatik, sociologi, juridik, teknik- och vetenskapsstudier och organisationsstudier i Sverige, Danmark och Norge. Projektet beviljades 990 000 euro för fyra år.

I projektet The Future of Nordic Youth in Rural Regions: A Cross-National Qualitative Longitudinal Study in Four Nordic Countries (Framtiden för nordiska ungdomar i rurala regioner: en övernationell kvalitativ, longitudinell undersökning i fyra nordiska länder) undersöker forskare från Finland, Sverige, Danmark och Norge ungdomars livserfarenheter, framtidsplaner och tillhörighet på landsbygden, som präglas av avfolkning och en åldrande befolkning i alla nordiska länder. Undersökningen berör historia, sociologi, pedagogik, kulturforskning och geografi. Projektet är förlagt till Jyväskylä universitet och projektledare är Kaisa Vehkalahti, docent i  kultur- och socialhistoria. Projektet beviljades 900 000 euro för tre år och åtta månader.

Projektet Nordic Basic Schools as Past, Present and Future Sites for Solving the Challenges of Making Diverse Inclusive Knowledge-Based Societies (Nordiska grundskolor förr, nu och i framtiden som platser att lösa utmaningarna med att skapa inkluderande kunskapsbaserade mångfaldssamhällen) studerar hur grundskolan som fysisk plats har bidragit till social samhörighet, inkludering och exkludering från 1970-talet till i dag. Speciellt fokus läggs vid hur de materiella förändringarna och digitaliseringen har påverkat och förändrat den sociala samvaron i skolan i de nordiska länderna. I projektet ingår forskare från Finland, Sverige, Danmark och Norge, och de företräder pedagogik, historia och tillämpad lingvistik. Projektet är förlagt till Åbo Akademi och leds av Fritjof Sahlström, professor i pedagogik. Projektet beviljades 900 000 euro för fyra år.

Projektet Fossil Free Futures: Divestment Across the Nordic Countries (Fossilfri framtid: Divestering i de nordiska länderna) undersöker drivkrafter som motiverar nordiska pensionsfonder att frångå investeringar i, det vill säga att divestera ur, fossila bränslen. Syftet med projektet är att bättre förstå aktörer som driver på förändring, hur de värderar investeringar och vilka verktyg de använder. Projektledare är Linda Soneryd, professor i sociologi, och de övriga deltagarna i projektet är forskare inom sociologi, teknik- och vetenskapsstudier, ekonomisk sociologi och klimatforskning från Sverige, Norge och Danmark. Projektet är förlagt till Stockholms universitet och beviljades 870 000 euro för tre år.

Projektet The Future of Diverse and Disadvantaged Neighborhoods in the Nordic Welfare States – The Voices of Residents (Framtiden för heterogena och förfördelade bostadsområden i de nordiska välfärdsstaterna – invånarnas röster) genomför surveyundersökningar bland invånare i urbana bostadsområden med etnisk mångfald för att höra deras synpunkter på sin miljö. Samtidigt är projektets syfte att skapa metoder att höra personer som vanligen inte deltar i undersökningar. I projektet deltar forskare i statsvetenskap och stadsgeografi från Sverige, Danmark, Norge och Finland. Projektet är förlagt till Göteborgs universitet med professorn i statsvetenskap Peter Esaiasson som projektledare och det beviljades 850 000 euro för tre år.

Projektet Keeping New Money on Board. The New Nordic Wealth Elites and the Future of the Welfare Mode (Att hålla de nya pengarna ombord. De nya förmögna eliterna i Norden och välfärdstankens framtid) undersöker nya förmögna eliter, framför allt it- och finanseliterna och deras inställning till de värderingar som ligger till grund för den nordiska välfärdsstaten. Kommer de här eliterna att förändra eller utmana den nordiska modellen och dess särdrag såsom hög beskattning och en stor offentlig sektor? Forskarna i projektet kommer från Finland och Sverige och de är specialiserade inom sociologi, kommunikationsforskning, kulturforskning och företagsadministration. Projektet är placerat vid Tammerfors universitet, och projektledare är docenten i mediekultur Hanna Kuusela. Projektet beviljades 900 000 euro för tre år och nio månader.

 

Framtida utmaningar i Norden – människan, kulturen och samhället är ett sjuårigt forskningsprogram som stimulerar humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i Norden. Programmet inriktar sig på det 21:a århundradets stora samhällsutmaningar, och hur de förstås och hanteras av våra nordiska samhällen. Forskningsprogrammet finansierar elva forskningsprojekt med totalt 10,5 miljoner euro. Målet med programmet är att forskningen ska komma samhället till nytta i form av lättillgänglig kunskap för medborgare och beslutsfattare. Forskningsprogrammet finansieras av Svenska litteratursällskapet i Finland, Suomen Kulttuurirahasto, Svenska kulturfonden, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Riksbankens Jubileumsfond och Familjen Kamprads stiftelse.

Presskontakter

Hanna Köllerström

Kommunikationsansvarig

hanna.kollerstrom@rj.se

08 506 26 435