De långtidssjukskrivnas ekonomiska situation och fortsatta användning av sjukförsäkringen påverkades inte av den bortre tidsgränsen. Det konstaterar Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i en rapport som publiceras i dag.

2016 togs den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen bort. Tidsgränsen, som infördes 2008, hade som syfte att öka möjligheterna och drivkrafterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Men ISF:s rapport visar att den bortre tidsgränsen inte hade någon större påverkan.

– Vår analys visar att avskaffandet av den bortre tidsgränsen inte påverkade långtidssjukskrivnas ekonomiska situation eller hur de använder sjukförsäkringen i någon större utsträckning. Resultaten tyder på att den bortre tidsgränsen var verkningslös på lång sikt, säger Johan Mellberg, utredare vid ISF.

– Vi ser även att en stor andel av de som utförsäkrades återvände till sjukförsäkringen direkt efter uteslutningsperioden på tre månader, säger Johan Mellberg. Cirka 73 procent fick sjukpenning igen och räknar man in de som beviljades sjukersättning ligger andelen återvändare på cirka 80 procent.

Av de som var heltidssjukskrivna vid utförsäkringstillfället återvände nästan 95 procent till sjukförsäkringen inom en treårsperiod. Bland de som inte återvände till sjukförsäkringen skedde en viss återgång i förvärvsarbete, men ISF bedömer att endast en liten andel började arbeta heltid. Bara en dryg procent hade en förvärvsinkomst som var högre än den lägsta kollektivavtalade lönen i Sverige 2020.

– I genomsnitt låg förvärvsinkomsten i denna grupp på cirka 11 500 kronor per månad tredje året efter utförsäkringstillfället, vilket motsvarar ungefär en halvtidstjänst med den lägsta kollektivavtalade lönen, säger Johan Mellberg.  

Rapportens titel: Avskaffandet av den bortre tidsgränsen: En analys av effekterna på långtidssjukskrivnas ekonomiska situation och användning av sjukförsäkringen, ISF Rapport 2022:5

Kontakt

Frågor om rapporten besvaras av Johan Mellberg, projektledare för rapporten, telefon 010-174 15 69.

Allmänna frågor besvaras av Eva-Lo Ighe, generaldirektör,
telefon 010-174 15 00.

Rapporten finns att ladda ned eller beställa via vår webb: www.isf.se.

 

Kort om den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen

Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen infördes den 1 juli 2008. Den syftade till att öka möjligheterna och drivkrafterna för sjukskrivna att återgå i arbete.

Tidsgränsen innebar att Försäkrings­kassan normalt bara kunde betala ut sjukpenning under en begränsad tidsperiod. Gränsen gick vid 914 dagar. Den som lämnade sjukförsäkringen till följd av att ha nått den bortre tidsgränsen kunde återvända till sjukförsäkringen tre månader efter utförsäkringstillfället. Under tiden fick personen delta i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion (ALI), som administrerades av Arbetsförmedlingen.

Den 1 februari 2016 togs tidsgränsen bort. Regeringen motiverade beslutet med att syftet med sjuk­försäkringen är att den som drabbas av sjukdom och som till följd av denna inte kan försörja sig genom förvärvsarbete ska ha ett ekonomiskt skydd. En tidsgräns för hur länge sjukpenning kan lämnas innebär en avvikelse från denna princip.

Presskontakter

Therese Östh

Kommunikationsansvarig

therese.osth@isf.se

010-1741557

Eva-Lo Ighe

Generaldirektör

eva-lo.ighe@isf.se

010-174 15 00